Välkommen! Till Pär Lagerkvist-samfundet!

Detta är Pär Lagerkvist-samfundets officiella hemsida. Här hittar du all möjlig information om Pär Lagerkvist, hans litterära gärning och forskning och annat som har med honom att göra. Sidan har sedan våren 2023 en ny sidansvarig, Mikael Askander.

Nedan syns information om de evenemang som samfundet hittills har ordnat under året. Till hösten kommer fler.

Håll gärna ett öga också på vår Facebook-sida: Pär Lagerkvist-samfundet

Nytt konto!

Från och med 1 januari 2024 har samfundet nya kontouppgifter, för exempelvis inbetalning av medlemsavgiften! Nya kontot är:

Bankgiro: 382-4372

Ny musik: album med tonsatta Lagerkvist-dikter

Här kommer ett lyssningstips! Det är ett nytt album – utgivet i april 2024 – av och med svenska jazz-folk-visa-trion BLOCK. På Långt ut i det tomma och tysta (My Cup of Music) framför de en rad nya tonsättningar av Lagerkvist-dikter. Albumet finns på olika streamingtjänster, och mer information kan fås via bolaget: info@mycupofmusic.se (ovan: skivomslaget, akvarell av Christin Holmgren). Vem vet, framöver kanske samfundet och Block gör något gemensamt, håll utkik!

Musik, lyrik och Lagerkvist: Rapport från Världspoesidagen

I torsdags högtidlighöll Pär Lagerkvist-samfundet Världspoesidagen med ett poesi- och musikprogram i Det fria ordets hus, numera inhyst i det inre av Växjö konsthall. Alexandra Stiernspetz Nylén läste dikter från Ångest och Aftonland. Genom sina läsningar slog hon en brygga från den unge ikonoklasten Lagerkvist till den äldre diktarens avklarnade diktion. Desperation- och ångestupplevelser som gett väg för melankoli, minnen och en existensens luttrade klarsyn.

Alexandra avlöstes av poeten Tina K Persson och gitarristen och sångaren Lennart ”Dr Blues” Olofsson, som framförde egen poesi och musik. I några dikter kompade Lennart Tina, i andra läste hon utan ackompanjemang. Poesi och musik bildade en vacker helhet, men också en helhet där de likt skilda fasetter belyste och berikade varandra. I ett talat mellanspel gav Lennart ett vackert recept av en djävulsbrygd som minde både om häxorna i Macbeth och tjyvafingret som garanterade ölets styrka i det medeltida värdshuset i Bödeln, i övrigt spelade han akustisk deltablues som övertygade i alla avseenden. Och nog hörde jag spår av Don Nix, en gammal favorit. Tinas poesi präglas av omedelbar upplevelse och skarpa bilder som lyfter fram och ger klara konturer åt den frammanade erfarenheten både när hon vänder sig inåt mot det egna jaget och utåt mot världen.

Och så Rotem Geffen som i en krönika som tidigare samma dag lagts ut på dn.se räknades in till ”det bästa i popvärlden just nu”. Hennes musik kan dock inte sättas på genreformel. Den bildar en oupplöslig helhet av poetisk och musikalisk uttryckskraft med ekon av jazz, kabaretmusik och singer/songwriter-kulturen med litterära citat från Paul Celan och Else Lasker-Schüler. På sin nya skiva, ännu inte officiellt utgiven men tillgänglig under kvällen, sjunger Rotem Geffen, eller Nelly Klayman-Cohen som hon heter, på engelska, tyska och hebreiska, men under kvällen även på svenska då hon framförde en egen tonsättning av en tidig Lagerkvist-dikt, en tonsättning som enligt henne själv fortfarande är under arbete.

Det blev en magisk kväll, och jag kan inte låta bli att tänka på vad man brukar säga om Emmylou Harris första konsert i Sverige, på konserthuset i Stockholm 1977. Det sägs att om alla som påstår att de var där skulle samlas skulle det fylla en större fotbollsarena; samma sak brukar sägas om Bruce Springsteens första konsert i Stockholm 1975. Om några år kanske vi kan säga att Nya Värendsvallen (som trots allt tog mer än dubbelt så många som Visma Arena) kunde fyllts av alla som påstår att de hörde Rotem Geffen i Det fria ordets hus på Världspoesidagen 2024. [Foton nedan: Magnus Eriksson]

/Magnus Eriksson

Poesi och musik: Världspoesidagen i Växjö den 21 mars

På Världspoesidagen uppmärksammar vi gränssprägningar och -överskridanden av olika slag. I sin tidiga lyrik sprängde Lagerkvist den poetiska bildens gränser och dess översättbarhet i konkreta bilder. I sin sena lyrik lät han i ett mer avklarnat uttryck sin poetiska blick spänna över både tid och rum, eller kanske upplösa gränserna mellan dem.

Kvällen rymmer två musikprogram. Den inleds av poeten Tina K Persson och gitarristen och sångaren Lennart ”Dr Blues” Olofsson, båda väl kända från litteratur- och kulturscenen i Växjö och andra håll, som framför originalmusik av Dr Blues och dikter av Tina och Lagerkvist.

Sedan uppträder sånglyrikern och pianisten Rotem Geffen, som ger ut sin andra skiva The Night Is The Night i april. Hos henne bildar lyrik, sång och instrumentering en fast gjuten helhet. Tematiskt kretsar hennes lyrik kring teman som kärlek, död och minne. Titeln är ett citat från Paul Celan, och bland övriga poetiska anknytningspunkter finns Else Lasker-Schüler och Clarice Lispector. I sin lyrik växlar Rotem Geffen mellan engelska, tyska och hebreiska, och hon står i samma korseld av internationella intryck som Lagerkvist drygt 100 år tidigare.

Mellan de musikaliska inslagen får vi ett poetiskt interludium då Alexandra Nylén läser dikter av Lagerkvist.

Som vanligt tar vi ingen entré. Alla är varmt välkomna till vad vi tror blir en givande och väl varierad afton.

Verksamhetsberättelse för 2023

Verksamhetsberättelsen för 2023 är nu på plats i sin slutversion. Du hittar den som inlägg i menyn till höger här på sidan.

Kulturnatten i Växjö den 27 januari

Kulturnatten i Växjö erbjöd ett rikt varierat och högklassigt program: musik, bildkonst, hantverk, föredrag, uppläsningar och mycket annat. Pär Lagerkvist-samfundet bidrog med en punkt om författaren och drömmen, där Mikael Askander och jag skärskådade frågan i Det fria ordets hus. Det var den första programpunkten för kvällen i Det fria ordets hus och Växjö konsthall, men vi hade ändå ett tjugotal åhörare.

Lagerkvist och drömmen var ett tema som anknöt till kulturnattens övergripande tema, men kanske inte det självklaraste från författarskapets synpunkt. Det finns inga självklara drömdikter i Lagerkvists poetiska alstring trots tidens och den tidiga modernismens stora intresse för drömmen.

Men vi tog i stället fasta på drömmen som struktur och mönster för enskilda texter. Drömmen som metod att överskrida vardagen och öppna för radikala genombrott i noveller som ”Far och jag” och den mardrömslika ”Hissen som gick ner i helvete” liksom de drömartade överskridandena av tid och rum i dikter i Aftonland gav några utgångspunkter för vår diskussion.

Ett tack till Joakim Granlund som samordnade programmet i Det fria ordets hus.

Magnus Eriksson

Program: 2023

För tidigare års program: se fliken ”Arkiv”.